Projekt Surenaka

 

 

Hela projektbeskrivningen hittar du i pdf filen --->>>

 

Projekt Surenaka är ett 3-årigt vattenvårdsprojekt med syfte att återställa delar av Kalix älv efter flottningsepoken. Projektet är ett samarbetet mellan Kalix älv ekonomisk förening, Överkalix kommun och Sportfiskarna och finansieras av Europeiska fiskerifonden, Naturvårdsverkets restaureringsmedel samt statliga fiskevårdsanslag.

 

Bakgrund

2007 avslutades Kalix älv ekonomisk förenings projekt Levande Vatten. Under två år återställde vi 9 st. biflöden till Kalix älv, över 51 000 m² uppväxtområden och 277 lekbottnar. Detta gav ett livsviktigt tillskott av biotop för Kalix älvs öringbestånd. Naturligtvis vill vi fortsätta med detta arbete därför startades under sommaren 2008 ett fortsättningsprojekt med namn Surenaka (Sustainable Restoration National River Kalix). 

Syfte

Surenaka ägas av Överkalix kommun och Kalix älv ekonomisk förening är projektpartner. Syftet är det samma som tidigare projekt att återställa ännu mer av våra vattendrag men nu tillkommer flera nyskapande insatser såsom lekinventeringar och Pitt tag undersökningar. 

Budget

Projektbudget för Surenaka är 4,76 miljoner kronor under tre år. EU`s Europieska Fiskerifonden har beviljat 50 % av kostnader (2,36 miljoner kr) och medfinansiering från Naturvårdsverket (vattendragsåterställlnings medel) och Länsstyrelsen i Norrbottens län (statlig fiskevårdsmedel) har beviljats. 

Resultat

Under 2008 och 2009 satsade vi över 2,9 miljoner kr och över 117 000 m² uppväxtområden och 348 lekbottnar.(2 455 m² lekyta) har återställts. Inom uppföljningsarbetet ingick inventering av tidigare gjorda lekbottnar, el-fiske undersökningar och PIT tag undersökningar. Uppföljningsarbetet ska kvalitetssäkra återställningsarbetet. 

Ej Konstgjorda lekbottnar

Mycket fiskevård i Sverige går ut på att man köper grus och sätter ut det i vattendrag och därmed skapar konstgjorda lekbottnar. Men projekt Surenakas mål är att så mycket som möjligt återställa miljön till sitt ursprung. Därför återställer vi lekbottnar bara på de platser i vattendrag där acceptabelt grus och vattenhastighet för fisklek redan finns och sätter aldrig ut inköpt grus.

Det är kanske OK att skapa konstgjorda lekbottnar i lättåtkomliga områden med extremt engagerade fiskevårdsgrupper, men konstgjorda lekbottnar håller inte i de starka vårflödena i Norrland. Konstgjorda lekbottnar oftast måste kompletteras med nytt grus varje år för att fortsätta att fungera. I de stora vattendrag där projekt Surenaka verkar i Norra Sverige anser vi att konstgjorda lekbottnar är kortsiktig fiskevård, våra återställningar måste klara sig utan behov av kompletternade åtgärder. Därför är det de erfarenheterna från Hartijoki och de beprovade metoder som skapats där som ligger till grund för vårt återställningsarbete.

Modern fiskevård är en ny vetenskap som vi alla kan lära från varandra och vi hoppas med detta att provocera debatten om stora lastbilar med grus verkligen är bra fiskevård för norrland.

Surenaka avslutas 

Projekt Surenaka avslutas nu efter tre år av vattendragsåterställningar. Totalt inom projekt Surenaka under perioden 2008-2010 har 462 (3 696 m²) lekbottnar återställts och ca 158 000 m² uppväxtlokaler tillkommit. Delar av Bönälven, Ala-Leipiojoki, Leipiöjoki, Valtiojoki, Tolkkijoki, Muggån, Vettasjoki, Kvärnån, Kvärnån (Ängeså) Västerån,Teurajoki, Tiankijoki, Harrijoki, Teletöisenjoki har återställts. 

Surenaka har gått planenligt och återställning av utvalda vattendrag har skett utan större avbrott trots ogynnsamma vattenstånd. När uppehåll på grund av väder varit nödvändigt kunde maskin och manskap omdirigeras till andra mindre av väder påverkade biflöden. Projektet har återställt vad vi anser är kärnområdena för Kalix älvs havsöringsbestånd. Mera resurser krävs dock för att återställa alla tidigare havsöringsförande biflöden till Kalix älv. Utöver verksamhet har Surenaka fått positiv respons från berörda markägare inom Kalix älvdal och positiv respons från berörda kommuner och kommunledning. Vi kan rapportera att flera av de återställda vattendrag visar redan nu på på betydligt högre tätheter av årsungar av öring eller lax. Dessa årsungar är bara ca 45 mm så det finns många framtida strapatser och faror för dem att övervinna om de ska utvecklas till havsöringar eller laxar. Metfiske efter s.k. forell (öring yngel), felriktat nätfiske i älv och kust, slamtillförsel från skogsdikning, vandringshinder och naturliga predatorer kommer alla att bidra så att de flesta av dessa årsungar inte klarar sig. Vid ca 6 års ålder kommer de tillbaka för att leka i våra bäckar och vattendrag. Att återställa vattendrag är bara ett viktigt första steg i att förstärka Kalix älvs öring- och laxbestånd. Återställningar av vattendrag i projektets regi kommer att göra livet lite lättare inte bara för öringen, utan också för en hel del hotade djur. Dit hör exempelvis flodpärlsmusslan, vars bestånd kommer att gynnas av återställningsarbetet. 

När vi ser de positiva effekterna av vattendragsåterställningar inom projekt Surenaka upplever vi att det har varit mödan värt att föra projektet. På grund av projektets omfattande storlek har det kunnat genomföras tack vare pålitliga och erfarna entreprenörer och att projektägare (Överkalix kommun) har haft tillit till projektledning och övriga partners. Ett speciellt tack till före detta rdförande för Kalix älv ekonomisk förening Roland Lång, Överkalix tidigare kommunalråd Leif Nilsson och kommunchef Maria Henriksson för deras tilltro till oss på projekt SuReNaKa.